Under de snart två åren som jag jobbat här på gården har jag träffat väldigt många hästar, alla unika med olika personligheter och egenskaper. Jag har tyckt väldigt mycket om väldigt många av dom, och gör fortfarande. Till exempel ligger Savanna & Droppan mig extremt varmt om hjärtat. Men det finns en häst som alltid kommer vara nummer 1, och det är Challe. Min fina Charlie kom hit som 6-åring, livrädd för allt som hade med dörrar och låga takhöjder att göra. Första dagen tog det oss en timme att få ut henne ur boxen. Jag spenderade så många timmar med henne, gick in och ut ur boxen, in och ut ur stallet, upp och ner på lastbilen. Hoppa behövde hon inte träna på för superstjärna har hon alltid varit. Vi åkte tillslut iväg på tävlingar, vi var alltid två stycken med för det var nästan ett heltidsjobb bara att ta hand om Challe. Hon gick på lika många promenader och gjorde lika många starter som de andra hästarna, men allt tog dubbelt så lång tid. Men det gjorde inget,vi var lyckliga bara över att det faktiskt gick!
I slutet på 2012 kom irländaren David O'Brien hit för att prova lovande unghästar, och föll pladask för Challe. Några veckor senare var jag på kliniken med min fina vän som gick igenom besiktningen helt utan anmärkningar, och jag visste knappt om jag tyckte det var bra eller dåligt. Till Irland flyttade hon i alla fall, och igår hittade jag henne på deras nya hemsida. Hon verkar glad, kallas numera för Ellie och blir nog behandlad som den prinsessa hon är.
Saknar henne gör jag i alla fall, världens bästa kompis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar