13 september

Vetskapen om att man är ensam hemma på hela gården är lite lätt creepy, så det är något jag försöker förtränga just nu. Det är i såna här lägen jag saknar Max! 👇 (Dixie är ingen vidare vakthund... )

Och ja, jag är medveten om att klockan bara är ca halv nio, men jag ligger väldigt skönt nerbäddad i min säng. Idag har jag trimmat, i stort sett frivilligt, på Nina & väldigt frivilligt på Cappi, och dessutom varit på gymmet för första gången på väldigt länge. Vi har en lugn och skön vecka och då tycker jag faktiskt att det är roligt att rida, det är bara när jag känner att jag har massa annat att göra som jag tycker att det är slöseri med tid att jag ska vara i ridhuset 😉. Jag har dessutom fortsatt mitt pussmaraton, speciellt kärleksfull var lilla Valter som dock hade baktankar och lämnade slem i hela mitt öra. Love love love! ❤️