Tekniskt sett är det ju den 31 nu, men jag lever i gårdagen. Lill-Stina och jag inledde kvällen med väl avvägda Cosmopolitans samtidigt som hon trollade fram en Västerbottenostpaj. Sen var det kräftskiva, den första jag någonsin varit på med lämplig ålder för nubbe och snapsvisor, och även om jag inte tillförde särskilt mycket sångmässigt så hade jag väldigt trevligt! Ett gott skratt förlänger livet sägs det, och jag har sån tur att jag umgås dagligen med världens roligaste & härligaste människa.
När det var dags att bege sig hem fick jag turligt nog låna en cykel och cykla de 500 m hem, och just som jag trillat innanför dörren i mörkret så brakar det loss med värsta blixten och mullret, och nu vräker det ner. Tänk om jag cyklat 10 min senare? Ibland har man flyt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar