God jul allihop! Även om julafton börjar lida mot sitt slut. Jag har haft en såndär berg-och-dal-banedag med humörsvängningar värre än drottningen i bikupan. Började morgonen med att känna efter hur trött jag var, inte ett gott tecken när man har ett helt stall fullt med hästar att ta hand om. Kände mig långsam, hatar att vara långsam. Ville vara effektiv, kunde inte. Pricken över i så hade hästarna fått hösilage från en annan skörd än vanligt och dom kinkiga typerna åt inte upp. Alltså var det hö i många av boxarna, nedtrampat. Efter lunch kunde jag konstatera att min huvudvärk tänkt sitta i hela dagen, och då kunde knappt hästarnas mysiga pussar och gosiga mular pigga upp mig. Då bestämmer sig en liten raring för att ha ont i magen, släpper henne i skritten för och se om det lättar på trycket. Då ser jag i ögonvrån hur Monstret tar fart och med ett förvånansvärt graciöst språng tar sig igenom grindarna till hagen och skenar ner till tävlingshästarna. Det får fart på Hiphop som ju egentligen
bara går ute nån timme men som fått vara ute lite längre eftersom han var så lugn och vädret var fint. Men ett Monster har allt annat än lugnande effekt och snart har också Hiphop hoppat igenom sin grind. Och självklart kommer ju Topas på att Monstret har lämnat honom själv i hagen och hoppar ut han också. Dom jagar upp Torimo som ser ut som han skulle kunna hänga på trenden när som helst. Traktorn som ska ploga vägen dyker upp. Litauen tittar på. Jag vill lägga mig ner och gråta.
Bestämmer mig för att fånga Torimo innan jag har en lös hingst också. Vild var hans förnamn, men vi kom iafl in i stallet. Sen lyckas jag tillslut ändå fånga Hiphop och galer till Litauen att han ska fånga Topas. Och tillslut är dom alla inne och traktorn kan fortsätta sitt plogande.
Och dom undrar varför vi kallar honom Monstret?
Kvällen har spenderats hemma hos fantastiska familjen Jarmelid som bjöd in på julmat och julklappar som heter duga! Tack så hemskt mycket!
Mini-terroristerna...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar